eliasbernhard

Igår kväll kom vi hem och vi har haft jättebra i New York. Det är bara så trevligt att få träffa familjer som går igenom samma som vi gör. Jag har lärt mej så mycket och nu efteråt känns det som jag har fått förnyad energi. En sak som jag har lärt mej är att alla Krabbebarn är väldigt olika varandra. Vi träffade många föräldrar som hade förlorat sina barn runt ett års ålder och också endel vars barn är 8-10 år gamla vilket man kanske inte förväntar sej när det kommer till Krabbe men det känns så hoppfullt på något sätt! Vi pratade mycket om våra barn och hur mycket vi tror att de förstår och många var övertygade om, precis som jag, att de förstår mycket men kan inte kommunicera tillbaks till oss förutom med förändringar i andningen eller med små ljud. Elias trivdes utmärkt med all kärlek och uppmärksamhet som han fick och jag kände mej som världens stoltaste mamma, som vanligt. Det finns så mycket att berätta och det är svårt att sammanfatta men här är lite bilder från veckan som har varit.

Ville också passa på att tacka er som fick mitt mail om att skänka pengar till Hunter's Hope och som hade möjlighet till att göra detta. Tack!!! Vi vann 3de pris för vi hade samlat in så mycket pengar och därför ska vi få gå på bal med Hunter's Hope i mars. I samband med vår promenad som vi hade samlat in pengarna till, släppte vi iväg massa ballonger till alla Krabbebarn som inte var hos oss och Elias släppte iväg ett par ända till Sverige, hoppas de kom fram!

Elias mår så bra för tillfället och då gör vi det också! Det känns som att vi har kunnat leva "vanligt" den sista månaden. Egentligen inget speciellt, gått på marknad, lekt på lekplatsen, shoppat, badat i poolen, gått på fotbollsträning med Livia... Allt sånt där som man tar för givet... Idag var jag, Stephen och Elias på Ikea alldeles själva! Vilket lyx att få strosa omkring utan Livia o Leo som hoppar på alla möbler! Men jag tror att alla på Ikea hade ätit glosoppa för vad de stirrade på min lille prins! Jag brukar inte märka det annars för jag har fullt upp att hålla reda på alla mina tre busungar men jag sa till Stephen att jag trodde att de var lite avundsjuka för de har ju inte en lika fin pojke som vi har! Så jag sa åt dem: "Stirra bäst ni vill men han är MIN!"

På onsdag är det inte bara min födelsedag utan också dagen då vi ska åka till konferensen i New York. Det ska bli riktigt trevligt men jag ser inte fram emot packningen, vet inte hur vi ska få plats med allt i vår bil... Stephen brukar, som tur är, vara ganska duktig på det!

Elias bästa byxor! Lina har sytt dem och i fickan är det ett litet hål så att Elias kan få mat genom sin slang.

Ännu några bilder av Erika...

och sist men inte minst: Grattis på födelsedagen, mamma! Vi ses snart!!!