eliasbernhard

Imorgon ska vi aka hem, antligen!!! Det har ar vart langsta sjukhusbesok, 3 veckor och en dag och det borjar verkligen bli tjatigt. Jag ar anda glad att vi stannade sa har lange for det har hjalpt Elias att ma battre och nu kanns det som att jag kan klara av att ta hand om honom dar hemma. Vi  kommer att fa hjalp, bade under natterna och dagarna fran vara sjukskoterskor och det kanns tryggt att ha nagon nar inte armarna racker till. Hoppas nu bara att bacilluskerna haller sej borta lange, vill bara vara hemma och njuta av alla mina tre barn, bade jag och Elias har saknat Livia och Leo valdigt mycket.
Aven om det ar trist att inte kunna vara hemma sa har vi ett jattebra sjukhus. Alla som jobbar har ar valdigt duktiga och trevliga och som vanligt blir alla lite smafortjusta i Elias, han har bara den gavan. Igar provade vi hans Halloween kostym, han ska vara Yoda. Han sag verkligen jattesot ut men han tyckte vi var lite jobbiga som holl pa att krangla med honom och jag vet inte hur road han var av sin kostym. Alla sjukskoterskorna och jag tyckte iallafall att han var sa gullig!

Livia har fyllt 8 ar mitt i allt. Hennes fodelsedag var den 6 okt, dagen innan vi hamnade har och igar hade vi hennes kalas.  Egentligen var jag inte sa kalassugen men med Linas hjalp sa blev det kalas iallafall. Stephen var med Elias pa sjukhuset och Livia sa att kalaset var jatteroligt men det hade varit annu battre om Elias hade varit med...

Nu ar vi nastan tillbaka i samma situation som vi var i maj. Lakarna har gjort allt de kan for att hjalpa Elias men han ar fortfarande valdigt mycket upp o ner.  Helgen har varit kanske lite battre men det ar svart att saga om detta ar ett tecken pa att han har blivit battre eller om han kommer att ma daligt snart igen. Vi har iallafall bestamt oss for att aka hem och ta med oss en bi-pap sa att han kan anvanda den sa mycket som han behover och forhoppningsvis kan vi ge honom langre och langre pauser utan den nar han borjar bli battre. Under helgen har han tagit sma pauser utan bi-papen och det ar sa gott att se hans ansikte och att fa pussa honom ordentligt pa lapparna, han har de goaste pussarna!

Elias borjade ma lite battre i tisdags men bade igar och idag har han haft det jobbigt.  I tisdags klarade han sej utan sin bi-pap i 7 timmar men nu kan han inte vara utan den alls. Aven fast han har bi-papen pa sa aker hans syrgasvarden upp och ner.  Det galler att ha nerver av stal nar man ser hur syrgasvardet kryper ner runt 70%! Sjalv haller jag pa att tuppa av men Elias bara fortsatter.
Vi har bytt rum, fortfarande kvar pa intensiven, men ar det nan som forsoker ringa kan ni  na mej pa mobilen sa kan jag ge er numret till rummet.
Tack for ert stod, jag uppskattar verkligen era kommentarer! Det blir sakert lite tjatigt och svart att forsta allt som hander har borta men det kanns sa bra att fa ventilera har pa bloggen och att fa lasa era halsningar.

Vi ar pa sjukhuset... blaaaa.... Livia o Leo har varit forkylda och nu har Elias blivit smittad. Hogra lungan ar delvis kollapsad, han ar pa bi-pap och nu ar det bara att vanta... Jag har varldens modigaste pojke! De har redan stuckit honom tva ganger och han bara drar lite i armen.
Aven fast det var hemskt trist att komma hit sa var det anda trevligt att se endel gamla bekanta ansikten. Manga har pa sjukhuset trodde att han inte hade klarat sej sedan sista gangen vi akte harifran sa de var valdigt forvanade och glada att se honom.
Mamma-Pappa,  ring mej pa mobilen sa ger jag er numret till rummet.